Vadå knäpp
Jag blir galen, blir galen på att sitta här, ligga här, söva ner mig själv i min stora men ack så tomma säng. Jag är trött, trött på att vara tom i skalet, och hata hur ensamheten tränger in när jag stirrar upp i det mörka taket. Ingen musik är bra, ingen mat smakar särskilt gott..men creds till far min som gjorde oxfilé och pommes, ambitiöst.
Jag vill inte skriva, för jag har inget trevligt att förmedla. Men samtidigt känns det som att jag måste skriva av mig, jag orkar inte ha allt inuti och gräva ner mig, som vanligt. Fan, man lever bara en gång, verkligen, jag är bara 18 ett tag till, och det känns som jag klantar bort det som borde vara underbart. Varför kan inte det dåliga kännas bra också, då skulle jag ju vara skitlycklig.
Tankar är konstigt. Idag så tänkte jag en tanke såsom man säger en mening, även fast jag aldrig gör det annars, de bara kommer, men idag har mina tankar känts så levande, som att de berör hela mitt huvud och min kropp, skakar om mig på något sätt. Det är ju kul?
Idag fick jag vin till maten, tack mamma. Knäppt.
Jag vill inte skriva, för jag har inget trevligt att förmedla. Men samtidigt känns det som att jag måste skriva av mig, jag orkar inte ha allt inuti och gräva ner mig, som vanligt. Fan, man lever bara en gång, verkligen, jag är bara 18 ett tag till, och det känns som jag klantar bort det som borde vara underbart. Varför kan inte det dåliga kännas bra också, då skulle jag ju vara skitlycklig.
Tankar är konstigt. Idag så tänkte jag en tanke såsom man säger en mening, även fast jag aldrig gör det annars, de bara kommer, men idag har mina tankar känts så levande, som att de berör hela mitt huvud och min kropp, skakar om mig på något sätt. Det är ju kul?
Idag fick jag vin till maten, tack mamma. Knäppt.
Kommentarer
Trackback
